Rasistisk rubriksättning i Dagen

Igår hade den kristna dagstidningen Dagen på baksidan ett reportage med rubriken ”Kyrka bjuder romer på dusch”. Tanken är väl att rubriken ska göra läsaren, som tydligen förväntas vara icke-rom, varm i hjärtat. ”I första skedet kommer duscharna i Immanuelskyrkan i Stockholm att hålla öppet för romerna fram till juni”, upplyser oss en text under huvudbilden på en strilande dusch.

Reportagets innehåll är välgörenhetsinriktat, men också rasistiskt, menar jag. Rubriksättningen gör att ”romer” (eller som ”rumänska romer”, som det står i artikeln) förknippas med smuts och tiggeri. Och tiggeri har i sin tur med hjälp av polis och politiker kommit att förknippas med kriminalitet. Och ”kriminella” är i den allmäna diskussionen oönskade element som bör rensas ut och låsas in.

Om du inte håller med så skulle jag vilja uppmana dig att pröva att byta ut rubrikens romer mot något annat. ”Kyrka bjuder judar på dusch.” ”Kyrka bjuder bögar på dusch.” ”Kyrka bjuder svarta på dusch.” ”Kyrka bjuder muslimer på dusch.”

Det går alldeles utmärkt att vara välmenande, ha en humanistisk inställning, och ändå samtidigt sprida en rasistisk jargong. Jag har själv gjort det. Så länge vi inte ser hur rasismen påverkar oss alla utan alltid finns där ute hos någon annan, så är inte mycket vunnet.

Den här gången var det Dagen som stod för rasismen. Och det är inte okej.

Asylaktivismen och pappersarbetet

Många asylaktivister, inklusive jag själv, lägger en ganska stor del av sitt solidaritetsarbete i migrationsfrågor på att hjälpa till med översättningar, tolkningar, ansökningar och överklaganden i asylprocessen. Inte sällan är det just detta som migranter ber om hjälp med. Att bidra med det en kan och att lära sig under resans gång blir då ett naturligt sätt att visa solidaritet i praktiken, och sätta migrantens egna önskemål i centrum och på så sätt vara en allierad och inte en som driver sin egen agenda. Och trots allt får ca 1/3 del av de människor som trots allt lyckas ta sig till Sverige för att söka asyl uppehållstillstånd, och att se detta hända är oerhört peppande. Men det finns flera problem här, som jag tycker att vi åtminstone behöver vara medvetna om och prata (mer) om.

1. I många fall misslyckas pappersarbetet. Det drar visserligen ut på processen, vilket ibland kan hjälpa en människa att rota sig, vilket kan vara viktigt för framtiden. Men eftersom grundinställningen hos myndigheterna är en stark misstro, eller värre, så hjälper ofta inte ens väldigt starka och dokumenterbara asylskäl. Samtidigt som arbetet har tagit mycket tid och kraft, så har personen fått förhoppningar som visat sig vara falska.

2. Pappersarbetet stärker myndigheternas makt. Jag menar att det är oacceptabelt att myndigheter bestämmer på vilka områden människor ska få uppehålla sig. Men genom att lägga så mycket av vår energi på att vädja till myndigheterna, så accepterar vi detta i praktiken och stärker därigenom hela tiden deras makt och systemets legitimitet, vilket i sin tur drabbar andra migranter och bekräftar migrantförtrycket. Och detta gäller så klart även när en person får uppehållstillstånd.

3. Pappersarbetet möjliggör uppdelningen mellan ”legala” och ”illegala”. En nations flyktingpolitik bygger på just denna distinktion, och att vädja till myndigheterna att en person ska bli ”legal” blir också att säga att det är ok att andra är ”illegala”. Detta blir extra tydligt när en exempelvis inför media trycker på varför just person x borde ha rätt att stanna. Det underförstådda budskapet är så klart att andra inte har (lika stor) rätt att vara här. Det finns en rad extremt obehagliga exempel från historien på hur rasism och förtryck uppehållits bland annat genom att vädja till att vissa specifika människor skulle vara tillräckligt vita, renrasiga eller skötsamma för att slippa utsättas för våldet.

Å andra sidan kan en ju tänka att de flesta av oss själva har eller skulle ha ansökt om pass, uppehållstillstånd, medborgarskap och liknande om vi tror att det kunde hjälpa oss utan att blinka. Eller? Så varför skulle vi inte då hjälpa andra? Och är det inte så att allt motstånd kommer inifrån systemet, och därför också är färgat i åtminstone någon mån av systemets förtryck?

Det här är svåra frågor, men just därför tycker jag det är något som åtminstone borde diskuteras mer, oavsett vad vi kommer fram till. Så vad tänker du?

Ny öppen avgiftsstrejk i Örebro

(Nedanstående från Biljettstrejk Örebros FB-event.

Den 1/1 2013 höjdes avgifterna i Örebros kollektivtrafik utan adekvat förvarning. För den populära rabattkortsresan blev höjningen 33%, och för vissa resenärer steg avgiften med upp till 150%. Efter omfattande protester utlovade politikerna en förändring av den kraftigaste höjningen, den som blev resultatet av att familjebiljetten drogs in. Måndagen den 15 april träder den nya tabellen i kraft, fortfarande utan att någon prisjustering har annonserats.

Måndagen den 15 april inbjuder Biljettstrejk Örebro till en offentlig avgiftsstrejk i syfte att sprida biljettstrejkandet ytterligare. Vi samlas på Resecentrum klockan 17:30, och åker tillsammans någon av bussarna på linje 26 till Våghustorget. Genom att avgiftsstrejka så genomför vi själva direkt en reducering av prishöjningen.

Biljettstrejk Örebro föreslår följande riktlinjer för denna offentliga avgiftsstrejk:

-Vi tillämpar civil olydnad, vilket innebär att vi gör detta öppet och utan att uppträda våldsamt eller hotfullt. Vi undviker hetsiga diskussioner och tänker speciellt på att vi står på samma sida som bussförarna.

-Vi lyder inte förbud att gå på eller uppmaningar att gå av bussen.

-Vi använder ingen fysisk kraft för att tränga oss fram, göra motstånd eller liknande. Om någon tar tag i oss för att tvinga oss av så spjärnar vi inte emot. Vi vill inte ha bråk eller våld på bussarna!

-Tilläggsavgift accepteras inte. Detta underlättas om en inte har med sig legitimation.

-Vid förra avgiftsstrejken fanns ett antal polispatruller på plats, vilket gjorde att strejken avbröts. Den här gången är avsikten att inte låta detta avskräcka oss så länge vi inte blir fysiskt stoppade. Det finns tyvärr en risk att polisen försöker avvisa folk från platsen eller omhänderta personer. Om du blir omhändertagen så har polisen enligt lagen rätt att låsa in dig i maximalt sex timmar. Om du är gripen misstänkt för brott så har de rätt att hålla dig längre, men bara om du inte kan identifieras. Om du inte gjort det tidigare så kan du uppge din identitet på stationen, även om du inte har med dig legitimation. Du behöver inte svara på några andra frågor.

Sprid nu informationen om denna biljettstrejk för lägre avgifter i kollektivtrafiken till så många som möjligt. Dela, bjud in dina vänner och bekanta, prata om det, och varför inte öva innan? Våga vara olydig, för din plånboks, rättvisans och miljöns skull!

Om du har några frågor, så tveka inte att ställa dem.

PS. ”Biljettstrejk Örebro” är inte någon organisation, grupp eller ens nätverk, utan ett koncept. BÖ gör inte anspråk på att föra någons talan, och alla som biljettstrejkar får ta ansvar för sina egna handlingar. Detta är en öppen avgiftsstrejk, men Biljettstrejk Örebro uppmuntrar också till andra sätt att avgiftsstrejka enskilt eller i grupp.

Med reservation för eventuella ändringar och felaktigheter.