Inte en ensam galning

Idag är det den 22 juli, och vi glömmer inte.

Fascism kan definieras som en folklig ultranationalism inriktad på nationens återfödelse.

Den kan vara partipolitisk och nationalsocialistisk (Svenskarnas parti, Gyllene Gryning), eller partipolitisk och ”bara” nationalistisk (SD).

Den kan vara spretig utomparlamentarisk rörelse (EDL), eller inspirationskälla till oorganiserade individer eller gruppers aktioner (Mangs, NSU).

Den kan vara antisemitisk eller proisraelisk. Den kan vara uniformerad eller vardagsklädd. Den kan vara laglig och statsunderstödd eller upprorisk och hemlig.

Sällan eller aldrig uppträder den efter Andra Världskriget under namnet fascism.

Breivik var inte en ensam galning. Hans dåd växte fram ur en specifik ideologisk mylla, och är ett i raden av nordiska fascistdåd de senaste decennierna och ett exempel på fascismens frammarsch i Europa av idag. Trots miljoner och åter miljoner mördade, torterade och förtryckta under 1900-talet så ger fascismen fortfarande människor hopp.

Hur fascismen än uppträder är den alltid farlig och vidrig, och aldrig någonsin ska vi godta den eller ge den utrymme.

Låt oss utbilda oss, berätta, samtala och organisera oss för en värld av frihetliga, varma och välkomnande gemenskaper och nätverk bortom nationalstaternas grepp. En värld där fascismen är ett minne blott.

Stödmanifestation vid antimilitaristisk rättegång

Den 20 augusti hålls rättegång mot fem aktivister som under en minnesdag för vapenexportens offer tog sig in på Bofors. Inne på vapenfabrikens område utrustade gruppen det till att bli en plats för fred och fritid, och höll därefter en minnesstund. De står därför nu åtalade för olaga intrång. Som så många vet är det vapenindustrin (uppbackade av den svenska staten) som är den verkliga boven i dramat. Av denna anledning sluter vi upp i en stödmanifestation vid rättegången. Genom att delta i stödmanifestationen visar vi solidaritet med både vapenexportens offer och med de åtalade aktivisterna. Sprid gärna ordet.

Fuskvegan!

Att jag är fuskvegan beror förutom bekvämligheten bland annat på att jag tycker det finns en orealistisk renhetstanke inbyggd i veganismen. Att göra anspråk på att vara vegan blir på något sätt, oavsett avsikt, att skicka signaler om att en inte tar del i djurförtryck och tortyr. Men även den veganska maten kräver att djur dödas och plågas för att den ska hamna på våra tallrikar, och allt annat som vi använder i det här systemet, exempelvis tåg, el, böcker osv kräver att icke-mänskliga djur förtrycks, skadas och dödas. Att vägra allt detta är för oss knappast förenligt med överlevnad. Djurförtrycket är inbyggt i civilisationen, och att leva i civilisationer är därför att vara delaktig i detta förtryck. Dessutom har så långt jag kan se animalisk föda ingått i alla kända mänskliga samhällen åtminstone någon miljon år eller så, vilket åtminstone ställer viktiga frågor om huruvida en allmän veganism är möjlig och önskvärd.

Jag vill personligen se att respekt för livet blir ett grundläggande värde, och jag vill att det ska bli ett slut på människans härskande över andra djur och planeten. Att minimera animaliekonsumtionen tycker jag pekar i den här riktningen, och dessutom tär det betydligt mindre på jorden. Men att nöja sig med att vara fuskvegan tycker jag är en viktig påminnelse om att moralisk renhet inte är möjligt och att vi alla har en stor utmaning framför oss.

Bokkapitel: ”Vad är anarkism?”

Snart kommer, inshallah, boken Att hoppas på ett annat system som är en antologi om kristen tro och anarkism. Jag har fått förmånen att skriva ett kapitel som har temat Vad är anarkism?, och handlar om anarkismens idé och rörelsens historia.

Mitt förhållande till böcker är som så mycket annat ambivalent. Å ena sidan älskar jag böcker, vilket knappast de som känner mig kan tvivla på. Å andra sidan tycker jag att bokformatet är slutet, hierarkiskt och inte sällan kapitalismunderstödjande.

Bland annat därför skulle jag gärna se att texterna i boken läses och sprides även i andra format än i bokformatet, och att de böcker som köps sprids och används flera gånger istället för att samla damm i någon hylla. Och drömmen är förstås att människor skulle respondera på texterna på olika sätt.

För min egen del samtalar och svarar jag gärna på frågor afk eller i andra forum, men min förhoppning är också att över tid få se åtminstone en handfull läsare, gärna fler, kommentera, diskutera, kritisera, komplettera och gilla min text även här på bloggen. Jag tror att den kan bli bättre på det sättet. För att texten ska vara lätt att hitta finns den också under en separat kategori (längst upp till höger).

Över skribenter i boken är Alice Hägg, Jonathan Wiksten, Elin Lundell, Johanna Hadin, Anton Lundqvist, Maja Ekström, Tobias Herrström och Tomas Lundström. Missa inte deras texter när de blir tillgängliga! Boken beräknas inkomma i lager den 10 augusti.

 

LÄS TEXTEN HÄR:

Vad är anarkism?

 

 

 

——————————————————————————————–

REKOMMENDERAD INTRODUKTIONSLITTERATUR (att låna eller ladda ned…)

Följande är en handfull förslag på introduktionslitteratur i ämnet. Gelderloos och Ward är inriktade på praktiska exempel. Milstein och Cudenec är skrivna på 00-talet och kortare introduktioner, medan Woodcock (svenska) och Marshall är två längre översiktsverk. Woodcocks bok är skriven på tidigt 60-tal och avhandlar endast den första vågens anarkism. Goldmann och Avrichs böcker ger en inblick via berättelsen om två kvinnor från den tidiga anarkismen. Samtliga dessa böcker är dock sinsemellan väldigt olika och tenderar till ensidighet i sina respektive perspektiv. Exempelvis blir det ofta mycket vänsterism och väldigt lite av radikal civilisationskritik. Tre av böckerna nedan finns därför med som nutida exempel på hur anarkism skulle kunna peka i delvis andra riktningar (insurrektionalism, civilisationskritik respektive feminism+antispeciesism). Dessa tre författare har använts av och inspirerat anarkister, men böckerna är inte nödvändigtvis uttalat eller fullständigt anarkistiska.

 

Avrich, P (1978). An American Anarchist: the life of Voltairine de Cleyre. Princeton University Press.

Cudenec, P (2013). The Anarchist Revelation. Winter Oak Press.

Den osynliga kommittén (2010). Det stundande upproret. Pluribus.

Gelderloos, P (2010). Anarchy Works. Ardent Press. http://theanarchistlibrary.org/library/peter-gelderloos-anarchy-works

Glendinning, C. (2007). My Name is Chellis and I´m In Recovery from Western Civilization. New Catalyst Books.

Goldman, E (2006). Anarkistiska minnen. Federativ. (Innehåller utdrag ur Living My Life)

Goldman, E (2006). Living My Life. Penguin Classics.

Goldman, E. (2011). Anarchism and Other Essays. Pober Publishing Company.

Gålmark, L. (2005). Skönheter och odjur: en feministisk kritik av djur-människa-relationen. Makadam förlag.

Marshall, P (2008). Demanding the Impossible: A History of Anarchism. Harper Collins.

Milstein, C. (2001). Anarchism and it´s Aspirations. AK Press.

Ward, C (1985). Anarchy in Action. Freedom Press.

Woodcock, G (1994). Anarkismen. Schildts &Söderströms.

Hej Människor och Tro

Hej ”Människor och tro” (P1)!
Jag måste erkänna, Du gör mig lite trött. Visst, sex är intressant och roligt och viktigt, jag är helt med på det. Och jag förstår att ingen är objektiv och att Du verkar i en sekulariserad svensk miljö, absolut. Efter att ha lyssnat till och från till Dig under några år har jag också förstått hur viktigt det är för Dig att sprida den upplysta svenska sexualmoralen och Sekularismens grunddogmer över världen i hoppet om att omvända alla trångsynta och förtryckta hedningar där ute och helga och rena alla halvfrälsta här hemma. Fine, jag kan stå ut med det till en viss gräns, alla har vi ju våra sidor och koloniala attityder sitter djupt i oss alla. Och sexuellt förtryckt är ju verkligt, vanligt och vansinnigt.

Men att använda förhållandet till Din sexualmoral och till Sekularismens spiritualitet som huvudredskap i fördjupande reportage om religion och andlighet, blir inte det lite… snävt? Lite tunt, liksom? Kanske rentav lite snett, om Du tänker efter? Det skulle ju kunna finnas andra aspekter av och perspektiv på religion och andlighet som är minst lika viktiga och spännande?

Bara en tanke som Du kan ta med. Ha nu ett fint sommarlov. Helt ärligt ska det bli skönt att slippa dina predikningar någon månad eller så. Hoppas Du kommer tillbaka med nya, fräscha krafter.

The Anarchist Revelation

Paul Cudenec is the author of a book that I think the anarchist movement really needs. The Anarchist Revelation paints a picture of an anarchism that is profoundly spiritual and existential and critical of modernity, progress, technology and even civilization. The book is firmly grounded in the anarchist tradition, while at the same time making use of inspiration from other sources and traditions. While the text might be a bit too philosophical for some potential readers, its an important complement or alternative to ”mainstream” atheist-materialist and leftist anarchism and trends like post anarchism or nihilist anarchy. And maybe its most important feature is pointing to things that persons that want to stay anarchist after their twenties need to face. In my view, everyone seriously interested in the anarchist tradition should read Paul Cudenec´s book.