Stigen

När jag gick på karismatisk bibelskola för femton år sedan, sjöng vi ofta och med glädje ”Så vi ger våra liv. Vi ger dom till dig och håller inget tillbaka. (…) På stridsfältets höjder vill vi ge våra liv.” Allra härligast var det när vi fick sjunga det här på en estrad, eller åtminstone på första raden i en fullpackad kyrka. När vi lyfte våra händer och (trodde vi…) blev beundrade och avundade av dom ljumma för vår radikalitet, fylldes vi av en härlig känsla av att vara förmer.

I autonoma vänstersammanhang, inte minst vid demonstrationer, kan man få höra saker som; ”AK4, AK5, borgarjävel hälsa hem” eller ”Kungen är ett jävla svin, leve doktor giljotin”, som ”Revolutionära fronten” skanderade i det frihetliga första maj-tåget i Örebro förra året. Alla anarkister använder ju inte vålds-retorik, men det är rätt vanligt. Häromdagen stötte jag på den här bilden från en demonstration i Göteborg. ”Kapitalist, nu ska du dö.” Citatet kommer från en skojig och sarkastisk (?) Doktor Kosmos-låt om en teatergrupp; ”På premiären kom det släkt förstås. Min faster kom och kollade på oss. Det var ju skämmigt, men jag skrek ändå: Kapitalist, nu ska du dö!”

Numera vet jag ju att när kristna sjunger om att ge sitt liv, så betyder det absolut nada. Man vill inte ens ge bort sitt överflöd, än mindre sitt liv. När anarkisterna slår på dom revolutionära trummorna så vet jag att man inte ens är beredd att på allvar och uthålligt leva ett alternativt liv. (Detta spelar förstås fienden i händerna, och numera kan vi därför ständigt höra om  ”revolutioner”, ”uppror”, ”manifest” och liknande i dom mest opassande sammanhang.) Men man tillhör två traditioner med en radikal historia, och därför känner man sig förpliktigad att applådera en radikal retorik, även om den är på låtsas.

Det vi behöver är människor som vill ge sina liv och krossa systemet även när ingen ser på och applåderar (Mt 6), och som varje dag i praktisk handling sätter sig i den elektriska stolen (Lk 9).

Ni andra kan väl vara snälla och hålla käft, så kan vi åtminstone bevara det radikala språket intakt till den dag då vi behöver det?

Vi är några stycken som planerar att tåga med frihetliga, anarkister och syndikalister i årets 1 maj-tåg. Tanken är att gå under svart-vit flagg (svart för anarkism, vitt för icke-våld), eventuellt också med något plakat av typen ”krossa systemet – älska era fiender”. Håll utkik för mer info på Kristen Underjord.

Är du sugen på att haka på? Mejla i så fall gärna Ola Elmqvist på avbild (snabel-a) gmail. com.