Jag tycker inte det nödvändigtvis är misantropiskt, mänskligt styre, även mänskligt styre över planeten, har ju visat sig vara väldigt destruktivt även för människan. Jag vill ju tro på en framtid för människan som art, även om jag vet att det finns andra som inte håller med.

Intressant inlägg. Jag har också blivit alltmer kritisk till anarkoprimitivismen efter att jag blev kristen igen. Jag tror inte på jägar-samlar-filosofin, av samma orsaker som du, men också eftersom jag är radikalpacifist och vegan. Jag tror att Gud har något mycket bättre för oss än stenålderslivsstilen. Jag tror att det är till Eden vi skall återvända, inte till stenåldern. Vi skall ännu längre tillbaka än anarkoprimitivisterna vill, alltså. Detta kallar jag för ”djurism”. Det är en sorts kristen anarkoprimitivism, som tror på bibelns berättelse om vårt ursprung och vår framtid, inte på evolutionsteorins berättelse. Vi ska återvända till Adams och Evas liv i Eden, till omedelbar fredlig gemenskap med djuren. Därav benämningen ”djurism”. Djuren blir våra vänner igen, såsom Jesaja profeterade om. Och vi blir jämlika med djuren igen, blir som de fredliga djuren, som lammen och de tama hundarna

Jag har blivit bättre i magen. Tack för alla förböner. Snart är jag helt frisk.

Vad menar du med strukturer?

När jag beskriver anarki som en tillvaro utan mänskligt styre så har det hänt att personer som inte förstår sig på speciesism kallar det för misantropisk anarki. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det därför att det är en korrekt benämning men det låter inte bra. Vad tänker du?