En lovsång (2)

 

 

Vi stoppar huvudet i sanden, det är så jävla skönt

Vi gömmer oss i Anden, kamp är inte lönt

Vi kryper ner i sängen, du är vår snuttefilt

Du söver oss på ängen, så varsamt och så milt

 

Ditt kors är kraft

Guds kraft till eskapism förstås

 

Bara Jesus

Bara Jesu blod

Upp till himlen

Bort från kropp och jord

 

5 reaktion på “En lovsång (2)

  1. Jag hörde ”Bara Jesus” för första gången för en vecka sen, och den blev snabbt en av mina favoritlovsånger. Jag har brottats mycket med förvärldsligande av mitt liv, mina tankar far runt än åt det ena än åt det andra, Gud kan ofta bli bortglömd (även om det blivit bättre på senaste tiden. Att då sätta sig ner i gemenskapen bland systrar och bröder (den kördes mycket i bönetältet på Frizon) och stänga sina ögon och öron för världen och fokusera bara på Jesus, Hans kors och blod, som är nyckeln till det eviga livet, vårt mening och mål, ger kraft för att sedan gå ut och leva i världen men inte av världen. ”Att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern” – Jak 1:27. Gud har skapat himmel och jord, Han är verkligheten själv, så att ta sin tillflykt till Honom är motsatsen till eskapism. Sen om vissa kristna bara lovsjunger Gud men inte bryr sig om människors nöd på jorden syndar de förstås. ”Med [tungan] välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.” Jak 3:9-10. Men så tolkar jag inte lovsången. Jag tolkar lovsången som att vi ska göra allt för Jesus: ”Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud, Fadern, genom honom.” Kol 3:17. Du själv, Jonas, vill väl inte uppslukas av Världen, Systemet, och bli en del av dess förtryck mot de fattiga och utsatta. Ta då din tillflykt till Jesus och Hans kors som är ett glädjebud till de fattiga och Hans blod som blev till befrielse för alla människor.

  2. Det är inte bara stereotypiskt kristna som har en förkärlek till att betona sin svaghet för att få ”sjukdomsvinst”, stänger sina ögon och öron, håller långa egendomliga monologer, samt söker en tillflykt bort från världen och systemet. Ja, tyvärr pratar jag om missbrukare. Ofta tycks det inför min blick finnas en större likhet därimellan än i förhållande till er frälsare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>