Glad att se dig

Jag har i mina korta dagar haft erfarenhet av sammanhang och grupper där människor uttrycker glädje när jag dyker upp, men också av sammanhang där jag blivit ignorerad och/eller utsatt för mobbing. Detta har jag varit med om både som barn och som vuxen. Lyckligtvis befinner jag mig just nu i stort sett uteslutande i den förstnämnda typen av sammanhang.

Ni som vet vad jag talar om vet också att skillnaden mellan en plats där man blir sedd, och en där man blir ignorerad eller utfryst är som natt och dag. Givetvis är det så för den enskilde, men skillnaden sitter också i gruppens anda/ande. Jag har svårt att tänka mig något mer nedbrytande för en människa än att inte bli sedd, och samtidigt lika svårt att se något mer positivt och livsbejakande än en gemenskap där någon ser en i ögonen, uttrycker uppskattning för att man är där och kanske till och med uppvisar ett genuint intresse av ens tankar och känslor. Som tur (?) är finns det ofta enskilda personer som ser även i dom demoniserade grupperna, och att där möta en sådan är ingenting annan än en oas och ett själens andningshål.

Tack till alla er som under mitt liv har sett mig i detta anonymitetens och splittringens Babylon. Tack till alla er som har undervisat mig i konsten att se och bejaka sin nästa. Välsignelse och mod att öppna sig ber om jag till oss alla när vi frestas att stänga dörren till vår nästa. Och ”bort satan” till alla dom kylans andemakter som ockuperat våra liv och sammanhang.

10 reaktion på “Glad att se dig

  1. Det här behövde jag läsa. Jag är fruktansvärt dålig på att visa att jag ser folk, särskilt när jag inte känner dem. Det är så lätt att skylla på att ”jag är ingen utåtriktad människa”, men det är verkligen ingen ursäkt. Bekvämlighet är aldrig en ursäkt för att inte visa kärlek.

    Så, tack för påminnelsen! :)

  2. instämmer, jag funderar på om det är så att detta att inte bli sedd är, om inte den huvudsakliga, så i alla fall EN av de viktigaste anledningarna till varför våld uppstår?

  3. ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst” (Hjalmar Söderberg).

  4. Uppmuntran är ord och handlingar som stormar meningslöshetens fästen och som steg för steg bryter ned ensamhetens murar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>