Hänga med barn

Få saker är en så stor förmån och så viktigt och så underskattat som att vara tillgänglig för, hänga med, och lära sig av barn. Det är svårt att tänka sig aktiviteter som är mer centrala om en annan värld ska bli möjlig. (Och då syftar jag inte på sammanhang där huvudpoängen är att fostra dom in i lydnad till systemet.)

För min del är det inte minst Alma (11) och Hannes (8) som jag tänker på. Bara successivt har jag börjat inse detta på allvar, och jag hoppas att jag skulle prioritera annorlunda från början om jag kom så nära en nyfödd igen i framtiden.

För att det ska bli möjligt att på riktigt se, möta och lära känna fååriga människor så behövs närvaro, och närvaro kräver att en skär bort andra aktiviteter, inte minst att en trappar ned på lönearbetet. Framför allt som man. Det är nog också nödvändigt med fler närboendegemenskaper och kollektiv och andra typer av sammanhang där även människor som inte är föräldrar kan möta barn, som bryter upp tendensen till kärnfamiljsisolering och som avlastar en del av tyngden för föräldraskapet och därigenom gör barnen mindre sårbara. Människor som inte är föräldrar kan också aktivt ta steg genom att exempelvis erbjuda sig som vuxensällskap.

Vi behöver ju samtidigt bli betydligt färre på den här planeten, så att begränsa barnafödandet så mycket som möjligt är en viktig  uppgift, och dom som väljer att inte bli föräldrar borde peppas och lyftas fram istället för att ifrågasättas. Men att ha många barn och ta tid för det, är samtidigt ett välbehövligt ifrågasättande av ”arbetslinjen”. Vi behöver också påminnas om den smärta som ofrivillig barnlöshet kan innebära. Och oavsett om vi är föräldrar eller ej så bör vi undvika att moralisera. Våra livssituationer och möjligheter varierar, och att jämföra och lägga ok på varandra i detta känns inte speciellt smart. Däremot tror jag på att prata mer öppet om det här.

Det var några spridda tankar om relationen till barn. Vad tänker du?

(Bilden är inte på någon jag känner.)

2 reaktion på “Hänga med barn

  1. Ja, att hänga med barn är BÄST. Jag är så tacksam för alla barn jag får träffa i min vardag som hjälper mig att stå emot min skrikande livmoder i några år till. <3
    Jag har den här våren fått träffa många barn i mitt arbete, 100 barn 5 dagar i veckan, och det har varit väldigt fint. Jag har lärt mig så mycket – bland annat att det finns barn som jag faktiskt inte tycker om, jag har fått se tuffa ytor spricka och blyga barn växa. Jag har upplevt hur jobbigt det kan vara att vara en person med ansvar för en grupp som inte vill lyda :-) Åh, alla borde få chansen att ägna sina dagar åt barn någon gång i livet! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>