Hushållsarbete som motstånd

Systemet gör det naturligt för oss att längta efter städhjälp. Den långt drivna specialiseringen i samhället gör att vi tillbringar väldigt mycket tid och energi med att arbeta med projekt och sysselsättningar som inte berör oss på djupet och vars innehåll och mål någon annan bestämmer över. Arbetet blir därför något främmande och förtryckande för oss, och specialiseringen underlättar uppdelningen mellan rika och fattiga, mäktiga och marginaliserade. (se dock uppdatering nedan)

Att göra mer av hushållsarbetet själv kan vara ett sätt att underminera förtryck, bli mer återkopplad och förvildad och återta inflytande över sin egen tillvaro. Mänskligheten är förlorad så länge vi inte kan samla och tillaga vår egen mat, städa efter oss, bygga vår egen hydda, transportera oss dit vi ska med vår egen kropp osv. Och med ”egen” här menar jag förstås inte att vi måste göra detta ensamma, eller utan hjälp av andra, men att vi åtminstone är direkt involverade.

Vi har med andra ord mycket att göra för att återfinna oss själva och den närmiljö i vilken vi befinner oss. Att lägga mer tid på hushållsarbete kan vara ett steg i rätt riktning. Åtminstone för ”män”… Det kan vara lite jobbigt så klart, men det finns också något väldigt tillfredsställande i att äta mat som en själv har samlat in, eller lära sig andra nygamla skills. Stigen är dock inte något vidare forum för den som önskar detaljerad fördjupning i vad en kan göra konkret, även om det kommer en och annan hint här emellanåt, men det finns oändligt mycket att ösa ur där ute för den som vill.

Har du några tips och tankar om detta?

(Uppdatering 12:58: Efter Ylvas och Tomas kommentarer nedan har jag tittat över texten igen, och jag håller med om att påståendena i dom första två meningarna tillsammans är otydliga och missvisande (fel?). För dom privilegierade, typ välbeställd och välutbildad vit medelklass (där jag ingår) behöver inte lönearbetet var upplevt alienerande eller förtryckande. Om en bara gick på underhållningsvärde så skulle jag personligen tex försöka forska, tror jag. Jag skulle bli en bra forskare. Så jag ger er rätt där.

När det är sagt så tror jag ändå att det finns något av värde att upptäcka i det praktiska hushållsarbetet även för privilegierade människor.)

4 reaktion på “Hushållsarbete som motstånd

  1. Hej Jonas!

    Jag läser med intresse din blogg, även om jag ofta hamnar en bit från dina ståndpunkter. Kort kommentar utifrån din inledning: ”Den långt drivna specialiseringen i samhället gör att vi tillbringar väldigt mycket tid och energi med att arbeta med projekt och sysselsättningar som inte berör oss på djupet och vars innehåll och mål någon annan bestämmer över.” Hur kan du säga detta så tvärsäkert? Det är knappast så att städning och hemarbete berör mig mer på djupet än det (löne)arbete där jag är ”specialiserad” och i högsta grad stimulerad. Till och med att umgås med barnen kan jag uppleva som andefattigt om jag inte samtidigt får möjlighet att utamanas med spännande uppgifter som mitt nuvarande arbete ger. Att arbetet i någon slags marxistisk mening är förtryckande och främmande för den enskilde individen tror jag är väldigt svårt att övertyga en välutbildad medelklass om – med ofta roliga, spännande och ”viktiga” jobb. Däremot kan du möjligen argumentera mer övertygande kring att specialisering förstärker uppdelningen och klyftorna i samhället.

    En bärande pelare som jag förstår det i din samhällskritik handlar om ”Systemet”. Jag tycker begreppet är vagt, alltför holistiskt, och intellektuellt fattigt. Jag ser massor med olika slags system/sammanhang/organiseringsprinciper/ i samhället. Vissa är mer förkastliga och osunda medan andra är relativt väl fungerande och rimliga. När du t ex bestämmer dig för att polisen representerar ”Systemet” så blir som jag förstår det polisen en förkastlig institution som närmast bör bekämpas. Detta trots att polisen gör åtskilligt – för samhället – goda saker (låt vara att vi är överens om att verkställigheten av utvisningar inte är en av dessa). Jag tycker inte detta håller. Eller har jag missuppfattat?

    Intressant att läsa din blogg.

    • Thomas och Ylva. Tack för era kritiska kommentarer, dom fick mig att återvända till min text och jag medger att det inte blev bra. Se därför tillägget till texten.

      Alice. Jepp, tack för tips. Eller dumpstra bröd kan en också göra.

      Thomas. Dilemmat som jag ser det är att systemet verkligen sitter ihop, fysiskt. Jag håller med om att det också finns många olika system, och att det finns många nyanser av brunt, så att säga, men i dagens samhälle har alla dessa olika delar blivit beroende av och inflätade i varandra. Dom klassiska anarkisterna skiljde gärna mellan ”staten” och ”samhället”, och det har kanske varit möjligt att göra i vissa situationer tidigare, men knappast idag. Detta är vad som har lett mig till en civilisations-kritisk hållning. Även om jag skulle vilja det så tror jag inte att det går att bara plocka bort ett visst förtryck och sedan behålla allt annat som det är. När ett förtryck eller missförhållanden granskas på djupet så tror jag att det förr eller senare går att upptäcka hur detta sitter ihop med andra förtryck och missförhållanden. (Sen tycker jag förstås inte att allt är Systemet, det finns enormt mycket livskraft, tendenser till alternativ, och sprickor överallt. I viss mån också ”mot-system”.)

      När det gäller polisen så är polisen för mig i väldigt hög utsträckning en inkarnation av systemet, då det handlar om att en liten grupp människor på statens uppdrag ska bestämma över resten med hjälp av våld och vapen, och som är själva garanten för att den rådande ordningen upprätthålls. Det finns inget i detta som jag tycker är värt att bevara. I den mån polisen gör något positivt, vilket säkert händer, så är det saker som andra skulle kunna göra utan våldsamma hierarkier. Så jag tycker verkligen att polisen som institution ska bekämpas.

      Replik?

  2. ”specialiseringen i samhället gör att vi tillbringar väldigt mycket tid och energi med att arbeta med projekt och sysselsättningar som inte berör oss på djupet och vars innehåll och mål någon annan bestämmer över.”

    Jag ser det tvärt om. När jag inte behøver lägga så mycket tid på hushållsarbete, har jag tid att gøra det jag är utbildad till, och jag valde den utbildningen før att jag är intresserad av det och tycker det är roligt att gøra.

    Sen kan jag se andra problem med att låta någon annan städa åt mig, før jag tror vi behøver städa mer än det finns människor som ser städning som sitt kall. Men att anväda exempelvis dammsugare før att effektivisera är inte ett problem før mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>