Polishundsvåld, helt accepterat?

Under research för ett påbörjat bokmanus, stötte jag idag av en händelse på en dom från den 13 februari i år där Uppsala tingsrätt ger grönt ljus till grovt våld mot barn. Anmärkningsvärt, och något som dessutom kastar ljus över egna erfarenheter. Här är storyn:

En polisassistent larmas till en skola på kvällstid efter larm om misstänkt skadegörelse, skriver tingsrätten i sin dom. Fem personer har varit på skolans tak. Polisassistenten skickar sin okopplade hund efter pojkarna. När hunden når fram biter den en av pojkarna upprepade gånger över armen och, när han ligger på marken, över knäet. Pojken ”var jättestressad och grät”.

Fotografier och journalblad från läkarbesök vittnar om ”multipla sårskador på höger arm med kraftig svullnad och rodnad samt två mindre skrapsår på vänster knä”. Tingsrätten anser att de uppkomna skadorna ”inte bör anses som ringa”.

När det gäller det exakta händelseförloppet går beskrivningarna från vittnen och experter isär något, bland annat gällande om någon varning ropats, om barnen uppfattat hunden på förhand, och varför hunden bet. Men det framgår av polisassistentens egna uppgifter att han förstod att detta var ett möjligt eller troligt utfall. ”Hedenstedt hade innan gjort bedömningen att det inte fanns någon risk för att någon annan person, tex en förbipasserande, skulle kunna bli biten av hunden.”

Tingsrätten friar polisassistenten från anklagelsen om Vållande till kroppsskada och Tjänstefel, och menar att ”den av Hedenstedt använda sökmetoden allmänt sett måste anses som accepterad och vedertagen”.

Det är nu några år sedan jag själv blev hundbiten under en blockad av en deportation. Vi tyckte det var fel att asylsökande låstes in på ett förvar och skickades tillbaka till ett krigshärjat Irak. Därför ordnades upprepade gånger protester där vi försökte hindra eller försvåra deportationerna. Sammanlagt deltog flera hundra personer.

Vid det här tillfället var vi kanske ett tjugotal personer totalt. Jag satt vid tillfället tillsammans med en vän på en mindre väg där deportationsbussen skulle köra, i avsikt att hindra eller försvåra transporten. Poliserna gick framför bussen och röjde väg med hundbitningar och batongslag. Sammanlagt blev fyra personer hundbitna. För mig tog det flera månader att läka fysiskt, processen komplicerades bland annat av en infektion. Två år senare sökte jag efter påbackning av en vän ersättning av försäkringsbolaget, och blev beviljad 17 000 kronor på grund av ”vanprydande ärr”. När jag idag sökte på nätet för att hitta tidningsartikeln var det inte så enkelt, eftersom ”biten av polishund” ger så många träffar. Inte ens när jag specificerade med ”biten av polishund vid avvisning” kunde jag hitta artikeln. Istället fick jag flera olika träffar med tidningsartiklar där människor blivit bitna av polishundar vid protester mot deportationer.

När kriminologen Tove Pettersson genomförde en fältstudie i vilken hon studerade närpolisers arbete med ungdomar fick hon bland annat höra hur polisen ”Peter” inför henne helt öppet säger: ”De ska göra en lite längre jagning med hund så att de får springa lite” (Att balansera mellan kontroll och kontakt, 2012, s. 33). Hösten 2014 friades den polis som bussade sin hund på en kraftigt berusad, stillastående man i Stockholm som sluddrade något om att ”spränga hela gatan”. Samtidigt som hunden bet och slet attackerades mannen med upprepade batongslag till dess han låg ner på gatan.

Sammantaget växer bilden fram av ett mörkertal när det gäller polishundsvåld, ett våld som dessutom av tingsrättens resonemang att dölja betraktas som en helt normaliserad del av polisens arbete.

”När och hur en polisman får använda tjänstehund i en situation som den nu aktuella är inte reglerat i lag eller i centrala föreskrifter eller i allmäna råd för polisväsendet”, skriver Uppsala tingsrätt i sin friande dom.

Domen har beteckningen Uppsala TR B 5803-14 och går enkelt att få sig tillskickad via epost för den som kontaktar Uppsala tingsrätt (Uppsala.Tingsratt@dom.se) Domen har överklagats.

Reflektioner?
Dela gärna!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>