Svensson utan bankkonto (mm)

I mitt tycke lever jag ett ganska svenssonskt liv, har guldring på vänster lillfinger, delar en trerums hyreslägenhet med en kvinna och två barn (en kille och en tjej) som jag älskar och bråkar med, gillar att ladda ned filmer på Pirate Bay (läs här), läser Arne Dahl-deckare, spelar Rummikub, handlar på Coop, dricker lite för mycket kaffe och tittar stundom på Melodifestivalen och Allsång på Skansen – fast så där lite lagom ironiskt och distanserat. Men den här bloggen är ju inte så intresserad av att fokusera på detta, då den försöker betrakta världen från ett anarkistisk och civilisationskritiskt perspektiv. Problemet är att detta riskerar att skapa orimliga förväntningar och krav på ”radikala” livsval för mig själv och läsare. Men i grund och botten tycker jag att jag är en Svensson, och antagligen är det inte ens något att skämmas över. Vi har inte valt att detta system som vi fötts in i, och vår rörelseförmåga är begränsad.

Detta som en brasklapp till följande. Under dom två senaste åren har jag levt utan saker som allmänt betraktas som nödvändiga delar av ett normalt liv, däribland lönearbete, mobiltelefon och bankkonto. (TV, bil och stereo har vi varit utan snart ett decennium). Alla i vårt samhälle har inte möjlighet att göra dom valen, och kanske förutsätter det också en viss övertygelse om det ska gå att leva så med glädje och tillfredsställelse. Så det är inget jag hur som helst kan rekommendera till alla (ojdå, ännu en braskis). Men däremot skulle jag vilja rekommendera dig att fundera över hur det skulle se ut för dig att göra dessa val.

Att leva utan (eller mindre beroende av) lönearbete, mobil och bankkonto är, framför allt initialt, förenat med ganska mycket krångel, men efter hand blir vinsterna mer och mer tydliga, åtminstone enligt min erfarenhet. Att inte lönearbeta ger ett hav av tid som kan användas till volontärarbete, aktivism, flexibilitet, hushållsarbete, fria studier och relationer, och gör att en i mindre utsträckning behöver vara slav under chefer som vill styra varje steg en tar. Att leva utan mobbe gör det lättare att undvika stress och vara uppmärksam på det som händer irl runtomkring en, och det forcerar en att uppvärdera irl-relationer. Att inte ha bankkonto gör faktiskt att det efter hand blir mindre krångligt att leva (till dess att det inte längre kommer gå att handla konto). Och den stora fördelen med samtliga dessa val är kanske att en på det sättet bidrar mindre till bankernas girighet (och här), högteknologins miljöförstöring och lönearbetets förtryck. Det finns också vinster med att övergripande leva lite enklare, en får mer tid, fokus och resurser till viktigare saker än prylar, och formar på sikt en annan typ karaktärsdrag än den som följer med konsumism.

Att leva enklare räddar inte världen, kanske kan det inte ens ändra något i grunden. Inte heller bör det enligt min mening betraktas som ett offer eller som någon heroisk insats. Men det är, för vissa människor i vissa situationer, en möjlighet att få ut mer av livet.

Så vilka är dina skäl till att ha mobil, bankkonto och lönearbete? Eller har du också på något sätt hoppat av? Hur tänker du kring detta? Alla ärliga kommentarer uppskattas!

11 reaktion på “Svensson utan bankkonto (mm)

  1. Snackade med polaren om det här för bara någon dag sedan, att sedan jag läst Papillon. När han lever bland indianerna i Franska Guyana efter att flytt från ett av fängelserna har suttit infängslad på.

    Där han lever helt utanför samhället, fiskar osv för att få mat & där de hjälper varann att skaffa allt de behöver. Han beskrev det på så underbart sätt att jag skulle vilja leva så själv.

    Tyvärr finns det få indianstammar att ”joina”.
    Så det jag kom fram till lite snabbt var, köp en bostad i sthlm, hyr ut den med lite vinst ca 1000-2000kr & köp något litet hem i typ Vietnam eller liknande och använd de pengarna för avgifter/hyra eller w-ever. Men i övrigt lev helt utanför systemet utan lönearbete m.m, så som du beskriver. Men du gav mig en idé att man faktiskt kan arbeta med volentär arbete & då får man oftast gratis boende.

    • Tack för kommentarer, uppskattar det!

      Kim. Bra idéer! Andra varianter som kan fungera i vissa fall är att tigga ihop pengar eller mat/bostad, det kan gå för den som har ett hyfsat nätverk att vänligt inställda människor, i synnerhet om en gör något tydligt (typ aktivism, volontärarbete osv) som folk vill stödja. Husockupation kan också vara en variant, det finns många övergivna byggnader. Det finns också ett antal personer även i Sverige som bor i skogen eller på landet i egenbyggda kojor eller i gamla stugor utan el. Det kan också vara möjligt att hitta kollektiv där en kan få bo gratis. Mat går ofta att få tag på även om en inte har pengar. Om konceptet med eko-byar utvecklas där det mesta av den mat som äts odlas så kan det också vara en framkomlig väg. Det kan också gå att jobba i perioder och lägga undan pengar. Leva på bidrag är ju inte så lätt idag, men i vissa fall kan det nog funka.

      Men jag tror det är viktigt att komma ihåg att det inte går att komma undan systemet, även om det går att förhålla sig olika till det. Jag skrev om det här.

  2. Du tittar på melodifestivalen fast har inte TV? Det betyder att du tittar på SVT Play på internet? Det är så jag och min familj levt de senaste åren nu. Sedan får jag väl erkänna att jag har bättrat på min teknik sedan dess. Vi har ingen bil. Jag har fru och tre barn, 1 år, 2 år och 5 år och vi bor på glesbygden utanför Jönköping. Försök föreställa dig det utan bil. Det är muskelträning allt som ofta att med tre barn, den yngste i stolen längst ner på vagnen och mellangrabben på den övre större stolen (en dubbelvagn) och sedan gå (eller springa) till bussen om man skall någonstans. Ibland om man har bråttom tar jag femåringen och sätter henne överst vid suffletten och springer med dem alla på vagnen. Och som det var nu för ett tag sedan hade jag också en liten ryggsäck på ryggen och dessutom en resväska dragandes efter mig. Det är uppoffringar, det menar jag. Folk flinar ju säkert åt en men här kan jag faktiskt känna en viss stolthet. Bara det att jag tar bussen själv ibland kan vissa uppfatta som lite lite lustigt. Men varför då? Nu skall det erkännas att det var en sak att vara utan bil i Stockholm men nu i Småland i glesbygden är det en annan sak vilket gör att vi behöver bil. Vi bara inser det. Det är verkligen påfrestande ibland. Men hittills gör jag det med stolthet och medvetenhet. Det här med lönearbete eller inte Jonas, hur tänker du här? Som när vi var i Iggesund? Med understödjare? Det kan vara en grej men då gäller det att hitta understödjare. Volontärarbete och annat kan jag väl förstå men vem vill inte ha mer tid till hushållsarbete (eller mindre, kanske jobba mer så man kan köpa en dammsugarrobot?:-)) eller relationer? Men det är ju tyvärr inte så lätt att bara sluta arbeta. Jag har tre barn att ta ansvar för. Har du något konkret förslag här? Eller varför inte kläcka en affärsidé och starta företag så blir du din egen chef och lägger upp din arbetstid som du vill. Då bestämmer du själv hur mycket chef du vill vara över dig själv ;-)

    • Ja, jag skrev om detta med bilberoendet på landet här, det är grymt att ni försöker. Vad är bakgrunden till att ni inte har bil?

      När det gäller lönearbete, se kommentaren till Kim. Det går ju också (ibland) att åtminstone trappa ned på lönearbetet, när jag fortfarande lönearbetade så hade vi bestämt oss för att jobba max 150% tillsammans. (En har ju rätt att gå ned till 75% om en har småbarn.)

  3. Intressanta frågor! Mycket av ens deltagande i systemet är ju som du säger invant. Inget en tänker nämvärt på alltid. Men jag undrar också: Du skriver att du bor i lägenhet och handlar på Coop – var kommer de pengarna ifrån?

    Jag har tänkt mycket på det här med att frigöra sig från Systemet, men det verkar omöjligt (om en inte bor i något en hittar/bygger/får och lyckas odla och hitta så mycket mat att en kan leva på det). Även om en får pengar till skänks så kommer ju de pengarna från någon som lönearbetat. Då förskjuter en ju bara systemberoendet till en annan individ?

    Sedan är det klart att det, som du också konstaterar, handlar om någon slags nedtrappning och inte om att helt plötsligt kunna göra sig fri. Men intressant som vanligt att ifrågasätta ”självklarheter”!

    • Elin. Tack för kommentar, jag gillar frågorna.

      Jag tror på att försöka ta till vara på sprickorna i systemet, att utvidga frihet och gemenskap, att skapa praktiker och sammanhang som luckrar upp och bryter av, snarare än att försöka leva utanför (vilket inte går).

      I mitt fall kommer pengarna från min partner som jobbar 75% som fritidspedagog. Om hon skulle jobba ännu mindre, vilket jag skulle vilja, så är frågan hur vi skulle göra. Jag tror att det skulle funka om hon jobbade 50% och samtidigt bo kvar där vi bor nu, om vi gjorde en del andra ekonomiska val än nu. Skulle hon jobba ännu mindre så skulle vi antagligen behöva hitta en annan boendeform, eller tigga ihop pengar. På lång sikt skulle jag personligen vilja leva i något slags kollektiv där en eftersträvar att bli mer eller mindre självförsörjande på mat, boende mm.

      Angående att förskjuta systemberoendet så tror jag inte att det funkar så att andra lönearbetar mer för att vissa trappar ned eller hoppar av, snarare tror jag att avhoppen kan inspirera och utmana andra, ju mer alla jobbar, desto större press att anpassa sig och inte vika av.

      (Sen när det gäller pengarna så betalar jag personligen inte till hyresvärd och affärer för att jag tycker det är rätt, utan för att hålla polisvåldet på hyfsat avstånd, i synnerhet från min familj.)

  4. Hej! Du frågade om anledningen till att vi inte hade bil. Anledningen är så enkel som att vi tycker det kostar för mycket. Det hör ihop med att jag i princip har tummen nästan mitt i hand samt saknar intresse för att kunna eller vilja hålla på och reparera/renovera. Dessutom vill jag kunna ha en bil som är såpass miljövänlig och ekonomisk som möjligt. Dessa tre faktorer: hållbarhet, ekonomisk och miljövänlighet gör att ett bilköp blir rätt så högt. Sedan är det ju som du, man behöver använda bil ibland i alla fall. Då har vi lånat samt att vi har varit och är med nu i en bilpool. Det är helt klart ett lovande alternativ. Att vi nu har bestämt oss för att köpa bil är inte för att vi fallit in i Svenssonmentaliteten omedvetet utan det är ett medvetet beslut eftersom vi nu bor som vi bor (och jag läste ditt inlägg om bil och landet och tyckte det var bra). Till en början blir det en bil som vi kan betala kontant men i framtiden blir det nog en nyare bil som man måste ta lån på. Anledningen till det är inte begäret att få köra en nyare fin bil utan de orsaker jag redan nämnt: hållbarhet/säkerhet, ekononomiskt samt miljövänligt. Sådant måste man då ta lån för, kanske tråkigt men så är det. En liten grej angående lån: visst finns kanske en girighet hos bankerna, framförallt när det gäller sättningen av räntor, där behöver man ta en debatt. Men i övrigt så är det inte så lätt att hamna i en lånefälla som man kan tro. Bankerna är restriktiva till att ge lån och man måste visa ekonomiska muskelspänningar för att få dem att ge lån. Det vet vi som nu har köpt hus. När det gäller billån så måste de betalas tillbaka inom sju år. Det gör att man inte kan hålla på och bygga på lån genom att köpa nya bilar. Så ett banklån kan vara svårt att få. Så i ditt fall Jonas, om jag förstår din ekonomiska situation rätt som du förklarat så behöver du inte oroa dig för att hamna i bankernas girighet. I det läget kommer de aldrig att godkänna ett lån. Jag tror att man skall vara mer vaksam mot dessa låneföretag som erbjuder mikrolån i form av ”3000 kronor inom två minuter” och så vidare. Detta var inget försvar för banklån men bara en liten blänkare om hur verkligheten kan vara.
    Du nämnde också något om att jobba en viss tid för att sedan vara ledig och det har jag erfarenhet om som jag gärna kan delge. Förra året var vi ett halvår i Thailand. Jag och min fru tog föräldrapenning för var sitt barn och levde på det under den tiden. Det gick galant! Visst, vi slutade ju inte direkt att jobba, vi hade ju dessa föräldrapengar men vi hade jobbat innan så vi hade en buffert samt att vi hyrde ut lägenheten i andra hand. Under denna tid fick vi göra det som vi ville mest av allt: odla relationer samt ”volontärarbeta”, i vårt fall att jobba med en kristen smågrupp samt vara aktiv i en större thailänds församling. Vi bodde heller inte på en turistort vilket gjorde det ännu roligare. Det är ändå något jag kan se tillbaka på som värdefullt och roligt att vi fick möjlighet att göra. I övrigt finns en hel del i samtalet som jag tycker är vettigt; att man inser att det kanske inte går att helt stå utanför och att det kanske inte behöver vara fel heller men jag tror att man behöver fundera på varför man ibland gör som man gör och om man kan göra något annorlunda. Medvetenheten gör att vi nog många gånger (förhoppningsvis) hjälper oss att så långt det är möjligt stå utanför systemet. Att bara följa med strömmen för att alla andra gör det tror jag är det farligaste.

    • Daniel. Tack för att du delade med dig av erfarenheter! Angående bankerna så är jag inte så rädd för bankerna på det sättet, jag känner mest en avsky och en vilja att befinna mig på så lång distans som möjligt från deras girighet.

  5. Ni får gärna rätta mig om jag har fel, men de mesta av vad man kan bör och ska göra för att vara utanför systemet verkar ändå förutsätta att man någon gång varit del av det eller gör sig beroende av de som fortfarande helt eller delvis är aktiva i det…

    Att bygga upp nivån på föräldradagarna eller skaffa sig en buffert med pengar eller så är ju inte heller så värst utomsystemligt…

    Tigga eller bli hjälpt av välvilliga människor med mat, bostad eller pengar förutsätter ju att dessa har tillgång till det på något sätt och då åtminstone till en del är kvar i systemet.

    Att hitta en bra grej som ger några tusen eller så i månaden gör ju också det att man hålls kvar i systemet.

    Jag tror att det är rätt och riktigt att inte göda systemet mer än vad som är nödvändigt, men jag tror också att det ärliga är att erkänna att helt fria är vi inte ändå.

    • Lennart. Absolut, det håller jag med om. (Se bloggposten Systemet i skogarna). Här pratade jag om dom konkreta grejerna, det går att jobba mindre, använda mindre mobil, bankkonto osv.

  6. Tack. Det här och bilberoendet i ”Systemet i skogarna” var väldigt underhållande. Så det här är att hoppa av? Visste väll det.

    ”Men den här bloggen är ju inte så intresserad av att fokusera på detta, då den försöker betrakta världen från ett anarkistisk och civilisationskritiskt perspektiv.”

    lol

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>