”Torka aldrig tårar utan handskar” och heteronormen

Det känns omöjligt att inte bli berörd av Gardells Torka aldrig tårar utan handskar, och 1,2 miljoner tittare till premiären och hyllningarna är i mina ögon välförtjänta. Kvalitén på serien är genomgående mycket hög och berättelsen angelägen. Framför allt det sista avsnittet som visades i måndags var i mina ögon mycket starkt och ytterst välspelat. Scenerna som utspelar sig på sjukhuset mellan Rasmus föräldrar och Benjamin är oemotståndliga och chockartade.

Men det finns några saker som bekymrar mig, och ett par ovälkomna frågor som dröjer sig kvar. Och detta alldeles oavsett om Gardell är felciterad eller ej i Faktum.

För det första betonas med en rad olika grepp att detta är historia. Stockholm var en annan stad, får vi höra, och scenografi och regi målar upp något som känns som en avlägsen forntid. Är inte risken med detta att tittaren lämnar serien med känslan av att förtryck av homosexuella eller HIV och AIDS är något överspelat? En historicerande dimma hotar att dölja att sjukdomens härjningar är mångdubbelt värre idag, och nu tar miljontals liv årligen. AIDS är måhända inte lika hotfull längre för det västerländska samhället, men det i sig beror ju på de ekonomiska klyftorna i världen. Risken finns också att vi tror att marginaliseringen av HBTQ-personer är något överspelat i det svenska samhället. Så är ju inte fallet, som bekant. Förra veckan ställdes exempelvis ett antal personer i Göteborg inför rätta efter att ha försökt hindra deporteringen av en homosexuell dödshotad man till Kosovo. (Uppdatering – idag rapporterar DN om Kaala som svenska myndigheter vill utvisa till Uganda.) Även idag utsätts homosexuella för hot och död, och queer-personer fortsätter att marginaliseras i många sammanhang.

För det andra är jag orolig för att serien ska förstärka heteronormen. Ett exempel som jag tycker är talande är den återkommande metaforen med den vita älgen som Rasmus och hans föräldrar möter i skogen. De flesta älgar är inte vita, vet vi ju, men några är det och dessa förtjänar att tolereras eller uppmärksammas. På så sätt framställs bögar (för Gardell har ju varit tydlig med att det är det och inget annat den här berättelsen handlar om) som en entydig kategori. Men på detta sätt avväpnas också det potentiella hot som hbtq-personers sexuella praktiker och identitet skulle kunna utgöra mot heteronormen och patriarkatet. Ingen fara på taket, detta är endast undantagsmänniskor. Bara vi tolererar och inte förtrycker så är allt frid och fröjd. Men är det inte i själva verket så att människors sexualitet är betydligt mer komplex än vita älg-metaforen tycks antyda? Befinner vi oss inte snarare utspridda på en skala mellan ”homo” och ”hetero”, och mellan ”man” och ”kvinna”? En skala som dessutom är invecklad, föränderlig och inte entydig?

Vad vet jag, jag har säkert missförstått något. Jag erkänner villigt att jag vet alltför lite om det här. Ni får därför gärna hjälpa mig att svara på mina frågor ovan. Är min oro obefogad?

Jag är hur som helst väldigt glad för serien, och för boken som jag ännu inte hunnit läsa (ty det är så lång kö på bibblan).

Vad tänker du?

3 reaktion på “”Torka aldrig tårar utan handskar” och heteronormen

  1. Vi har sett dom två första avsnitten här, men har inte lyckats se det sista ty internet är så dåligt. Det grämer mig något.

    Detta med älgen, jag vill minnas att pappan säger något i stil med ”det är inte en albino, den bara är vit”. Det är väl någon slags bearbetning av den frågan du fiskar efter, att det inte handlar om undantag utan helt enkelt om älgar med annan färg. Albino är undantag, vita älgar är bara vita älgar så att säga. Men jag håller med om dina invändningar i övrigt.

    Är det inte så att du är färgad av queer-tänkande rätt mkt och att Jonas G inte har riktigt den analysen? Alltså jag tänker på detta med heteronormativitet osv,..

    • Tomas. Jo, queer spelar absolut in, även om jag inte är odelat positiv till queer-tänkandet heller. Angående älgen så skulle väl ”albino” kunna implicera att det är något som ”saknas” eller gått fel (med det inte något sagt om albino, men det finns en sådan föreställning), är det inte det metaforen vänder sig mot? En älg är vit eller inte, med det är inget konstigt med vita älgar, men dom flesta är inte vita, ungefär så uppfattar jag älg-budskapet. Dvs det är naturens ordning att dom flesta är otvetydigt hetero?

  2. Jag har tyvärr missat den. Att komma ut idag är som att dra av ett plåster. Framtiden kan bli fabulös om fler bara tar steget. Alla borde våga bryta heteronormen. Eller? En kan bara riktigt förstå genom att ge sig in allt detta helhjärtat och inte bara som en observatör.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>