Djurens värde o ”våldet i djurens namn” (DN)

I stort sett alltid när frågan om djurutnyttjande och speciesism kommer upp, så börjar dom som försvarar djurförtrycket (som dom förstås inte kallar förtryck) att tala om hur människan är mer värd än djuren. Implikationen är att dom icke-mänskliga djuren inte är några vi förväntas känna medkänsla med (om dom inte är husdjur). Och när det inte är uttalat så är det outtalat, som när DN på ledar-sidan idag skriver om ”våld” och ”terror” i djurens namn, och detta utan att ens andas något om det verkliga, systematiska mass-våld som används mot dom icke-mänskliga djuren. (Eftersom i stort sett inget våld i djurens namn förekommer, så räknar dom explicit in skadegörelse och trakasserier i kategorin våld.) ”Våldsmetoder är aldrig försvarbara i en demokrati”, skriver DN. Att den demokratiska staten är byggd på våldsmonopol och våldsanvändande tycks helt okänt för DN (två färska exempel). Ledarartikeln är så förvriden, inkoherent och ensidig att till och med jag lyfter på ögonbrynen. Det blir alltmer uppenbart att det finns krafter i Sverige som vill importera en ”green scare” av amerikansk modell där aktivister jagas med terrorist-lagar.

Anyway, jag har några följdfrågor till frågan om ”djurens värde” som en gärna får svara på och fundera över, eller använda i samtal.

1. I procent, exakt hur mycket mer är en människa värd än ett djur?

2. Varierar djurens värde beroende på storlek, förhållande till människan, intelligens eller andra faktorer?

3. Har dom icke-mänskliga djuren i så fall något eget värde, eller är dom bara resurser för människan?

4. Förutsätter inte begreppet ”värde” att det är någon som värderar? I så fall för vem är människan mer värd än dom icke-mänskliga djuren? Har djuren ett ”objektivt” värde?

5. Har djuren ett ”värde” som grupp, eller som individer?

6. Är det verkligen önskvärt att ge levande varelser ett specifikt värde (en prislapp?)?

(Direkta aktioner mot djurförtrycket kan du läsa om här, eller varför inte joina Djurrättsalliansen, eller dra ut och förbättra lite dödsreklam.)

(våld och terror)

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=YXc8yyAQ6bo

(våld och terror)

(våld och terror)

(Ps. Det går inte att pinga till blogginlägg på just den artikeln på DN.se, noterar jag. I demokratins namn?)

17 reaktion på “Djurens värde o ”våldet i djurens namn” (DN)

  1. 1. I procent, exakt hur mycket mer är en människa värd än ett djur?

    Går inte att säga, men frågan är intressant ur ett annat perspektiv. Om man kommer fram till en viltolycka är det självklart att man räddar människan och kallar på en jägare för att avliva viltet. Men samtidigt lägger vi miljarder på husdjur, pengar och tid som skulle kunna användas till att hjälpa våra medmänniskor.

    2. Varierar djurens värde beroende på storlek, förhållande till människan, intelligens eller andra faktorer?

    Självklart gör de det, de som har husdjur värderar dem ibland högre än människor. Själv har jag inga problem med att äta ekologiskt kött, svårt för industriellt kött men äter det ändå för att jag är lat, gråter när jag ser Christian the lion på youtube och dödar mördarsniglar med glädje.

    3. Har dom icke-mänskliga djuren i så fall något eget värde, eller är dom bara resurser för människan?

    Ett eget värde kräver väl i så fall en Gud vem skulle annars värdera?

    4. Förutsätter inte begreppet ”värde” att det är någon som värderar? I så fall för vem är människan mer värd än dom icke-mänskliga djuren? Har djuren ett ”objektivt” värde?

    Det är människan som är Guds avbild, detta har dock missbrukats genom historien. Att vara Herre över skapelsen bör leda till ett mer Jesuslikt härskade.

    5. Har djuren ett ”värde” som grupp, eller som individer?

    Som grupp skulle jag säga, det är därför vi bryr oss om utrotningshotade djur men inte mygg. Detta är också anledningen till att jag inte kan anamma vegetarianismen. Då det skulle leda till att kor, grisar, höns mm skulle dö ut. Hela småland skulle växa igen och den biologiska mångfalden hotas. Sen för husdjursägare så är individen viktig.

    6. Är det verkligen önskvärt att ge levande varelser ett specifikt värde (en prislapp?)?

    Nej, men indirekt gör vi det. Om vi skulle vilja att inga vare sig människor eller älgar dog i trafiken skulle det vara lätt att förbjuda all biltrafik men det skulle vara förödande samhällsekonomiskt.

    Lite lösa tankar från smålands mörka skogar.

    • Tack för respons!

      Ditt exempel med trafikolyckan är intressant, och visar som jag ser det hur problematiskt det är att resonera i ekonomiska termer (”värde”) om levande varelser. För varför skulle inte ditt exempel gå att applicera på tex olika grupper av människor? Om du var tvungen att prioritera mellan den och den, vem skulle du välja osv. Att vi möjligen skulle göra ett sånt val, ska vi därför också dra slutsatser om personers olika värde?

  2. Vi värderar helt klart människor olika och det är nog ofrånkomligt även om det rent etiskt är fel. Jag lägger säkert tusentals kronor per år på mina barn på saker som de egentligen inte behöver, samtidigt som andra barn skulle kunna överleva för de pengarna.

    Men samtidigt så ger jag en del till att bekämpa fattigdom på olika sätt, världssvälten skulle lätt åtgärdas om alla kristna i USA skulle ge tionde till fattigdomsbekämpning.

    • Ok, men det är ju inget svar på någon av följdfrågorna, det är ju bara en upprepning av det argument som jag tog upp? Hur mycket mer är människan värd osv? Har djuren något värde eller inget alls? Lyssnar gärna på dina tankar om detta (J.C.?).

  3. Om du nu är anarkist, hur kan du då försvara en pöbelhop som utifrån sin befängda religiösa värdeteori vill tvinga oss alla att respektera Den Sanna Tron? Innebär inte anarkism per definition att man är emot att staten lägger sig i ens privatliv? Eller har du och din klick en egen definition, typ, vi anarkister har rätt att tvinga andra att göra som vi vill? Djurrätt är väl den mest intoleranta rörelse vi har i samhället alla kategorier!

    • Jerker. Tack för kommentar!

      Anarki är som jag ser det en tillvaro utan härskare, och anarkism är idén/önskan/övertygelse om att en sådan tillvaro är önskvärd. För många som är anarkister innebär denna idé också en kamp mot förtryck och härskande, tex mot chefer, kapitalet, staten, patriarkatet osv. För gröna anarkister innebär anarkismen också att idén om människans härskande och överhöghet över resten av miljön och andra levande varelser behöver angripas och undermineras.

      Anarkism innebär därför kamp mot, och inte tolerans för, förtryck, och denna kamp tror i regel anarkister behöver drivas huvudsakligen genom direkt aktion (dvs inte primärt genom staten).

      Sen att jag förespråkar djurbefrielse och ett slut på förtrycket av dom icke-mänskliga djuren betyder inte för mig att jag tex tror att det är moraliskt förkastligt att i vissa situationer äta animalier.

      Vet inte om detta klargjorde något för dig eller om du är intresserad av ett samtal, men vill du diskutera vidare så är jag öppen för det.

  4. Nej, ditt svar klargör sannerligen ingenting. Du definierar anarkism som övertygelsen att en tillvaro utan härskare är önskvärd. Låt gå för det då. För gröna anarkister, hävdar du, innebär det (också) att idén om människans härskande över resten av miljön behöver angripas. Det här är ju två ambitioner som inte går att kombinera. Varför skulle en tillvaro utan härskare vara önskvärd? Rimligtvis för att vi som fria individer själva vill bestämma över våra egna liv. Här ska inga pöbelhopar och våldsverkare eller statliga förtryckare diktera våra liv. Anarkismen växte fram som en protest mot militarism, kyrkans makt och ståndsprivilegier. Men ingen tvingar någon att utnyttja animalieprodukter. Det finns inget förtryck mot veganer. Däremot utgör djurrättarna ett hot mot alla människors frihet att själva välja livsstil genom sin intolerans, politiska ambitioner och sina ”direkta aktioner” mot naturbrukare som bara utnyttjar sina mänskliga rättigheter.
    Därigenom blir ju djurrättarna den stora starka statens nyttiga idioter genom att bevisa att människor inte klarar av att respektera varandras rättigheter, att staten är nödvändig som medborgarnas skydd mot ”anarkistiska” pöbelfasoner. Djurrättare är exempellösa opportunister. De försöker smila in sig i alla befintliga strukturer de kan ha användning av. De gröna har de åtminstone människofientligheten gemensamt med, men grön ”anarkism”, det är bara ett stulet begrepp från en ism som inte kan försvara sig mot inkräktare.
    Så människans härskande överhöghet över resten av miljön ska angripas genom direkt aktion, menar du och din sekt… jaha du. Det var ju precis vad Pekka Auvinen och hans efterapare gjorde i de finska skolmassakrerna.
    Och som det mycket riktigt påpekades i artikeln: ”Djuren har definitivt inte gett dem någon rätt att bruka våld i deras namn.” De kallar sig djurrättare för att de vet att djuren inte kan försvara sig emot dem. Det är ju kanske till och med ännu ynkligare än att förgripa sig på små barn. Så vad är det egentligen som skiljer dig från andra vettvillingar som Auvinen och Breivik?
    Eller som Arne Anka påpekat: ”Dårar är dårar, vare sej dom heter RAF, ETA eller ”Guds heliga rövpulare”! Vad dom sen svarar på för tilltal är det bara tidsandan som avgör…!

    • Jerker. Ok. Ska en uppfatta det som om du tycker att människans utnyttjande av dom icke-mänskliga djuren och resten av naturen är oproblematiskt?

  5. 1. 0%
    2. Alla är lika värda!
    3. Ja! Att använda djur som resurser är förbjudet enligt kärlekens lag.
    4. En illusion.
    5. Bara som grupp. Vi är allt, individer är ingenting.
    6. Nej det går inte att mäta.

    Alla varelser är våra vänner, och vi äter inte våra vänner! Vad tycker du själv om kannibalism som du frågade om? Di Leva äter inte svamp därför att det är som ett mellanting mellan djur och växter. En del vill förstås bli uppätna eftersom de har utomjordiskt ursprung som Terence McKenna säger. Sporerna flyger genom rymden och de kommunicerar genom ett universellt informellt nätverk. Deras speciella svampkroppar är bara som en frukt ovan jord. Att äta frukt är inte som att äta de växtdelar en planta behöver för att leva. Att vara vegan är inte tillräckligt faktiskt. Kärlekens lag är evig! Vi måste agera som en kärlekspolis och förtrycka människans ondska. Med monopol på anti-våld skall vi utöva vår makt genom direkt aktion. Det finns inga särskilda mänskliga rättigheter. Naturen skall härska med dess ofelbara moral, och vi är dess profeter. Egendomsförstörelse är inte våld därför de är döda ting. Det finns ingen gräns för vad vi kan göra om vi bara tror. Vad andra påstår att saker har för värde är inte objektivt. Om marken förorenas när en dödsmaskin brinner ner icke-våldsligt så är det bara en illusion som kommer försvinna när vi de utvalda drar ner himmelen till jorden. För djurens okränkbara rätt! För kärleken! För de magiska växterna och djurens kärleks-anarki totalt mot specisism!

  6. Det har inte med saken att göra.
    Kategoriska imperativet: Handla alltid så att du betraktar mänskligheten, såväl i egen som i varje annans person, alltid som ett mål och aldrig bara som medel.
    Det betyder att vi undantagslöst måste visa aktning för varje enskilds fria vilja. Vi har inget egentligt ansvar för andras välfärd. Men vi har under alla omständigheter ansvar för deras möjlighet att välja själva. Alla är vi väl mer eller mindre idealister. Skillnaden mellan normala idealister och vettvillingar av Auvinens, djurrättares och Breiviks typ ligger just i att de senare inte förstått kategoriska imperativet och att det är kategoriskt.

    • Jerker P. Inkluderar du dom icke-mänskliga djuren och resten av naturen som ett mål, eller är dom bara medel?

  7. Jag undrar hur meningsfullt och relevant för djurrättsfrågan det egentligen är om man i teorin värderar människor högre än djur?

    Jag gör det i många avseenden, vid en eldsvåda skulle jag alla gånger hellre rädda en okänd människa framför en okänd hund eller ett annat okänt djur om jag var tvungen att välja.

    Jag har aldrig någonsin hört talas om en familj som gjort valet att adoptera bort sitt spädbarn framför att ordna ett annat hem till familjens hund om det visar sig att spädbarnet är hyperallergiskt. Tror inte ens att den mest extrema djurrättsförespråkare skulle göra det och det är heller inget jag ser något problem med faktiskt.
    Vidare finns det många radikala djurrättsförespråkare som i vissa fall kan acceptera sterilisering av djur men som aldrig skulle acceptera tvångssterilisering av människor. Samma sak med avlivning av sjuka och skadade djur men inte av människor (om vi pratar aktiv dödshjälp)
    Det skulle man kunna se som att människors värde är högre än djurens men jag ser faktiskt inga större problem heller med just de två exemplen och det har inget med motståndet mot djurfabrikerna och förslavandet av djuren som norm att göra.

    Det sku

    Förmodligen och förhoppningsvis kommer jag aldrig hamna i situationen med eldsvådan.En betydligt viktigare och mer relevant fråga är väl vilka val jag dagligen gör vid ICA:s frysdisk. Vill jag stödja köttindustrin och djurfabrikerna?

    • Tack för kommentar! Som jag ser det så värderar vi alltid det som står närmare oss, som vi har en relation till. Det gör bland annat att jag prioriterar min familj eller än nära vän framför andra om jag måste välja. Många av oss känner nog i regel att vi står närmare en (ansiktslös) människa än ett (ansiktslöst) icke-mänskligt djur, och jag tror egentligen inte att jag ser något problem med det, men jag ser inte heller detta som ett argument för att stödja förtryck eller systematiskt utnyttjande av andra. Respons?

  8. Jag håller med om din slutsats i sista stycket.
    Att många skulle rädda en okänd människa framför en okänd hund vid en eldsvåda innebär ju absolut inte att samma personer tycker att det är i sin ordning att sätta eld på hundar eller inte ser det som sin moraliska plikt att i den mån de kan hindra andra från att sätta eld på hundar.

    Att man automatiskt måste stödja djurförtryck om man värnar om människovärdet är ju ett ganska konstigt resonemang i sig som jag aldrig förstått mig på. I många fall, kanske de flesta får inte ens människor automatiskt det sämre för att djur får det bättre. Bland det dummaste resonemang jag någonsin stött på är kritik mot lagen om att hästar ska ha rätt till social samvaro med andra djur, främst andra hästar. Det var tydligen ett hån (!) mot alla pensionärer som vanvårdades på ålderdomshem och aldrig fick komma ut på grund av underbemanning och tidsbrist. Som om pensionärerna skulle få det bättre för att djuren fick det drägligare! Trots att det inte fanns någon överhuvudtaget som föreslog att inköp av ytterligare hästar eller andra djur som sällskap skulle finansieras med skattepengar utan det var något hästägarna ifråga skulle betala själva.

    Jag kanske ska tillägga att även om jag inte hör till dem som är emot allt innehav av ”husdjur” av principskäl så tycker jag att om människor ska äga hästar så ska de gå på lösdrift och äta kraftfoder. Lagen om social samvaro med andra djur var självklart inget mirakel eller någon milstolpe, men den innebar åtminstone att några djur fick det något bättre. Alla sådana lagar är ett framsteg. Synen på djur kommer aldrig att förändras över en natt precis som synen på kvinnor som fullvärdiga människor inte förändrades över en natt. Däremot välkomnar jag alla reformer som konkret förbättrar situationen för förtryckta djur.

    • Nice, jag håller med (även om jag som anarkist är mer skeptisk till att luta sig för mycket mot lagstiftning). (Jag kan ha missuppfattat din första kommentar. Eftersom det var så länge sen den aktuella diskussionen så missade jag sammanhanget, jag trodde nog först att du sällade dig till dom som försvarade djurförtrycket i människovärdets namn.)

  9. Äta grovfoder, menade jag förstås! Att låta hästar leva på kraftfoder tycker jag är jämförbart med att servera pizza till skollunch varje dag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>